S/S ARIEL

S/S ARIEL FÖRISTE I SLUTET AV OKTOBER 1912

FÖRLISNINGEN
Ariel var i slutet av oktober 1912 på resa från Rotterdam med kol i lasten destinerad till Riga. Samtidigt var lastångaren Tammerfors, hemmahörande i Åbo, på resa från St: Petersburg med trälast till Hull i England. Utklippan passerades på kvällen onsdagen den 30 oktober och kompassen visade nordostlig kurs.
Mellan 2 och 3 på torsdagsmorgonen var man 12-13 distansminuter syd om Ölands Södra udde. Samtidigt hade Tammerfors kommit till samma ställe på sin rutt och kollision var givetvis ett faktum. Ariel fick betydande skador och började omgående ta in vatten. Kursen sattes omedelbart nord för att försöka ta sig till Ölands Södra udde.
Man insåg snabbt att man inte skulle klara fartyget och besättningen gick över till den finska ångaren, innan Ariel efter en timme, gick till botten. Även Tammerfors fick svåra skador i fören och gick till Oxelösund för reparation.
Lotsångaren Malmö sattes in för att försöka finna haveriplatsen men kom tillbaks med oförrättat uppdrag. Ariel var försvunnen utan att lämna ett spår efter sig.
HISTORIK
Lastångare Ariel ägdes av Hudiksvalls Rederiaktiebolag som köpte henne från Frankrike 6 år innan hon gick till botten. Ariel som reparerades under 1909 var den ena av rederiets ångare och den andra var S/S Niobe.

Kicki på Badhusparken...

Hustrun sa, just som jag dragit ett fiskben ur mungipan .-” De e alllsång i Badhusparken Kicki å Rickard e där!” Jaha?” Sa jag frågande. -” när börjar de då?”-” Klockan åtta!”
Nu vart det brått klockan var ju redan 7. In i duschen, ren skjorta och sen iväg. På vägen ringde jag Johan och Britt för att efterhöra om dom var intresserade av kultur. Men dom var på någe barnsligheter på Vårdö, Vårdö med Klara och osäkra färjförbindelser.

Så här roligt hade vi...

en liten resumé

"Fan i helvete! Nu går de åt skogen!" Skrek skepparn. "Släpp ut storseglä tvärt annars gor de ått hälvitä!" Fortsatte han. "Jag halar inn genuan, kvicka po nu innan vi stälpär!" Så kan det låta när åskan med tillhörande vindar av åtminstone stormstyrka överrumplar båt och besättning. Som tur var i detta fall hade skepparn drillat besättningen så ordern åtlyddes omedlebart Serenad kunde hålla kursen och styrfarten. Att sen åskan till lika slog ner i båten och förstörde en del av elutrustningen gjorde inte saken bättre.

Detta är en av några episoder som drabbade oss under tre och en halv vecka på Östersjön och 645 sjömil. Start Kvarnboviken ,Rödhamn , Möja Nynäshamn ,Kappelshamn på Gotland, Visby,
Burgs hamn på Östra Gotland, Slite, Fårösund, Ornö, Elmsta, Öregrund, sedan Låga skäret och till baka i Kvarnboviken. Nu skall Serenad ses över och vissa saker förbättras. Skepparn planerar redan för nästa sommar, vem vet, i Bornholm lär det vara fint....







Atomtransport fartyget Sigyn Förföljde oss vart vi än seglade.













Fin seglats på hemvägen utanför Märket.

Dom nya seglen är fyllda som välpumpade fotbollar

Gulis är överlycklig att husse är hemma igen,

Gräsmattan är nyfriserad och fin igen.

HEMMA!!

I förrgår kl. 03.30 lämnade vi Öregrund som planerat. Färden över Ålandshav gick utmärkt.
Vind från sydväst. Vi låg på samma bog från Öregrund till Boxö fjärden. Kl. 17.00 anlände vi till Låga skäret där Guy och Rosa har sitt sommar paradis. Efter en god middag som Guy gjorde i ordning for vi ut med näten.
Trötta som vi var efter den långa seglatsen kröp vi tidigt till kojs.

I morse steg vi upp pigga och glada. Guy stod klar med bacon och ägg,. Sedan bar det av och ta upp nät Som vanligt kom det mycket fisk en så full med sik och aborrar.

Nu är vi hemma Gulis höll på att krypa ur skinnet av gjädje. Nästa gång vi far lovade jag att han skulle få följa med...

Öregrund med dans..

Öregrund med innevånareär en fatntastisk stad. I går prick 1100 gled Kent upp längst kajkanten med sin nya Opel. Det bar av till Östhammar där Ingrid väntade med en utomordentlig lunch. Efter intagen lunch bar det av på en något anorlunda konstutställning . En gång stig genom skogen med träskulpturer utplacerade här och där, hängande i träden t.ex.

Sedan åkte vi vidare till Norrtälje på Squaredance.Där mötte bl. a Johan och Britt upp.

Öregrund

I går lämnade vi Elmsta (eller Älmsta) för vår fortsatt färd mot Öregrund. Sydvästlig vind rådde och regn förståss. Seglen upp och så surfade vi iväg till Öregrund på noll time. Det blåste mellan 10 - 12 m/sek (uppskattat) den gamla damen upplevde fornstora dagar och var långa stunder upp i 7 knop. Hon skötte sej duktigt och vindar kring 12 sek är ingen fara.

När vi kom fram mötte Micke och hans svärfar Kent upp. kvällen fördrevs vid deras sommarstugor som ligger tätt intil varandra en mil innåt landet. Natruskönt och lummigt.

Nu snart blir vi hämtade av Kent, vi är bjudna på lunch och sedan ska vi följa med till Norrtälje på squaredance där Micke callar. Ryktesvägen har vi hört att Johan och Britt skall dit åxå, så det blir en liten släktträff till lika. På måndag är det tänkt att vi tar vägen över havet och återvänder till fredens öar.

Om hur färden gick genom Älmsta kanal...

I går anlände vi som sagt till vår egen brygga just före Bagghusbron och förtöjde efter alla konstens regler.
Trötta efter dagens långa tur gick vi till kojs. Efter någon timme ökade vinden, regnet smattrade hemtrevligt mot salongstaket. Men efterhand tilltog regnet till renaskyfallen, vinden tryckte upp Serenad mot kajen,hon gruvade sej och slet i förtöjningarna. Detta fortsatte med oförminskad styrka hela natten.
Skepparn kokade kaffe vid 7 snåret och berättade för besättningen om dagens planer.-"Här kan vi inte ligga vi måste åka genom kanalen in till Älmsta!" Vinden låg rätt på ,så att ta sej ut från kaj med vår svaga motor och dåliga back var ett litet konstsycke för sej. Aktern surrades runt en påle så att det bara var att lossa ena ändan och dra åt sej snöret. Rätt ögonblick inväntades då vinden tog en liten paus, fort ut med fören och full fart fram. Farymann skuffade under protester Serenad ut i faret och in i kanalen. Kraftig motvind samt flere knops motström rådde. Full fart gav bara 3 knop. Skepparn hade gjort i ordning ankaret som hängde på relingen som en säkerhet ifall Farymann skulle strejka.
När vi kom fram till Bagghusbron ropade brovakten i sin högtalare. - "Stanna inte och invänta grönt,åk omedelbart igenom!" När vi kom fram till Elmstabron stod brovakten och väntade på oss genast när han såg oss började bron gå upp och han vinkade oss genom.

Elmsta gästhamn är alldeles ny med rena och fina duchrum stadiga bojar och kajer. Självbetjäning rådde ur en postlåda tog man ett kuvert med instruktioner, sedan satte man 150 kr, i kuvertet och stoppade det i en låst låda. så var det klart.

I morgon lovades sydvästliga vindar upp till 12 m/s. Vi fortsätter vår resa till Öregrund vind riktingen blir gynnsam. vi seglar ju mest inomskärs så det ska nog gå bra.





















Serand vid kaj i Elmsta

















En ur innevånare som ej vill vara med på bild