Mardrömmen

Klockan är 22 och tv:n öser ut nånting som man inte orkar titta på. Minus 6 ute, och snudd på snöstorm. Täljstens spisen värmer gott, man slumrar till i fåtöljen. Då! Då piper jourtelefonen olycksbådande. Med ens är man klarvaken,kollar numret innan man svarar. Ett nummer man inte känner igen, men ett nummer från från trakten. "Häjj de fron Aborrvassa vi e nestan utan vatten!" "ojj ojj"! Tänker man....



Ledningen till Tengsödavik och Abborvassa börjar uppe i Tengsöda by,sträcker sig över Mora träsk och sedan i sjön norrut längs med västra stranden rundar norra udden och sen in i Kuggvik. Tengsödavik med omnejd är ett besvärligt område att dra vattenledning till, bara berg hela vägen att spränga ner ledningen är omöjligt ur ekonomisk synpunkt. Så via sjön var enda utvägen. Ingen idealisk lösning men folk måste ju få vatten.



Tengsödavik är utsatt för väder och vind i högre utsträckning än skitvikarna vi är vana med inne i Lumparn med omnejd. Kylan som kom så pötsligt gjorde att en isbildning av sällan skådat slag växte till sig över Tengsödavik. Samtidigt blåste det upp hård nordostlig vind. Den nybildade isen pressades upp i den grunda viken utanför Aborrvassa, på några timmar var istäcket ca 1m tjockt och där låg förståss vår ledning. på grunda av det låga vattenuttaget började 90 mm ledningen sakta att frysa till...

Undertecknad kastade sig snabbt i bilen och i väg jag visste att tiden var knapp. Om ledningen hann frysa till så att det vart helstopp så var det kört, en frusen 90mm ledning under en meter svall is skulle sluta med dykare, omdragning av ledningar, missnöjda abonnenter och kalla fötter.

Sikten var obefintlig i det häftiga snöfallet. På rekord tid, med tanke på väglaget var undertecknad i Aborrvassa. Fram med skiftnyckeln och den för ändamålet monterade spolventilen skruvades upp. En liten stråle ungefär som när undertecknad pissar föll sakta ur den grova spolventilen. Nu var det bara att vänta ett dera slår det fast ledningen helt och hållet eller annars äter de klena flödet sakta upp isproppen. Ingenting att göra i nuläget,bara vänta.

Väl hemma igen vidtog övervakning via datorn för att utröna om förbrukningen skulle stiga under natten. Framåt 2 tiden kunde jag märka en liten förhöjning av förbrukningen. Undertecknad kröp sedan i säng. kl 0600 pep telefonen ilsket. "Häjj de Karl-johan Mörn, vi har dålit me tryck her i Tängsödaby! Vet du va de beror po?" Jag svarade lättad. "De e int ofta jag blir glad när nån ringer och har dålit me tryck, med nu blev jag det, de betyder att proppen har släppt nere i viken!"

Nu kontinuerlig spolning på och ordningen är återsälld.